Inferno

jag till min kemist v

y p? innerg?rden, drar jag mig till minnes helgonets trenne verk, n?mligen den stora blindasylen Les Quinze-Vingt,

jag kuvertet, som skall avg?

ss till unders?kning, f?re

t. L?mnar sp?

medelt?theten hos grafit; ?mn

-

under

tvecklar d?rvid koloxid och kol

-

el inneh?

eorier jag framlade i mitt arbete Antibarbarus, som utgavs ett ?r tidigare och behandlades av tidningarna som ett verk a

od, jag vill l?mna lasarettet, ropa h?gt p? 17 gatorna, vr?la framf?r Institutet, riva ner Sorbonne . .

, f?resl?r att ?v?gabringa en kommission, inf?r vilken ja

inf?r en offentlig samling, hopskriver jag en uppsats i ?mnet

t. Jag har f?tt anh?ngare, anmodas att l?mna artiklar till en kemisk tidskrift

vad som f?rsigg?r nere p? g?rden. De tv? tjuvarne promenera med sina hustrur och barn, kyssa dem all

r mitt ?de, som jag finner or?ttvist, i det jag gl

tro d?rp?, d? hon n?mligen r?dfr?gat en yrkeskemist; hon tillfogar goda r?d ang?ende det 18 farliga i illusioner,

ler vetenskap! Utan att tveka krossa

n ?r avskaffad av republiken, som har ?gnat Pantheon ?t en annan best?mmelse ?n dess ursprungliga . . . Rue Beaurepaire. Just ett ?vackert tillh?ll? f?r missd?dare . . . Rue de Bondy . . . Ledes jag av en demon? . . . Jag slutar att l?sa gatskyltarna; g?r vilse, f?rs?ker v?nda om samma v?g utan att dock finna den, ryggar tillbaka inf?r ett ofantligt skjul, som stinker av r?tt k?tt och unkna gr?nsaker, i synnerhet surk?l . . . Misst?nkta figurer snudda f?rbi mig och l?ta plumpa o

ecknar sig mot himlavalvet en svart port, ofantligt stor, ett verk av cykloper, en port utan n?got pa

int-Martin

politain. Jag forts?tter dit ned med p?skyndade steg och gl?mmer sjukhuset, gr?melsen, fattigdomen. Men utanf?r café du Cardinal r?kar jag st?ta mot ett bord, vid vilket en herre sitter

jag ?r en tiggare, som ej har r?ttighet att g? p? kaféer. Tiggare! Det ?r r?tta ordet; det ringer i ?ron

ch tilltalade mig med k?re m?stare; tidningsm?n ?vlades om att interviewa mig, fotografen utbad si

den som en nattsv?rmare och drar mig tillbaka i min h?la hos de

mot ett m?l, som jag ?nnu icke kan gissa mig till. Han sk?nker mig ?ra p? samma g?ng han v?grar mig en hedra

har best?mt mig f?r en mission h?r i v?rlden och att det

Vid skilsm?ssan hade jag velat kyssa handen p? v?r goda moder, som utan n?got predikande l?rt mig

ksamhet fr?n en vilseg?ngen fr?mling, som n